Trodde aldrig jag skulle vara den som skriver publikt såhär, men oj vad man överaskas av sig själv ibland! Har alltid skrivit så länge jag kan minnas. Min lågstadielärare sa till mina föräldrar att jag nog minsann skulle bli författare när jag blir stor, men kan ju upplysa världen om att det är jag inte... ÄN! :) Handlar inte om att jag på nått sätt är bra på att skriva, utan mer att jag alltid gjort det. Det är ett sätt att uttrycka sig på, få ut sina tankar, rensa skallen och få koll på sina tankar. Vad händer i livet, vad tycker jag, vad vill jag och vart är jag på väg? En sån kommunikation med sig själv som alla borde ha, men kanske inte alltid har (inkl. mig själv ibland!).

Nähä, nu ska jag iväg till sjukgymnasten och se vad han säger om min ömmande vad!

Kärlek!